Folkbildning Och Solidaritet

Inom folkh gskolan finns en unik inriktning p erfarenhetsutbyte med m nniskor i Syd. Medan internationella utbytesstudier p h gskolan huvudsakligen sker i l nder p det norra halvklotet, har folkh gskolorna ett vittf rgrenat n tverk med folkr relser, religi sa samfund, NGOs och utbildningsinstitutioner runt om i v rldens forna kolonier. Hur kom det sig att den lokalt f rankrade folkh gskolan intresserade sig f r globala fr gor och fattigdomsbek mpning? Boken ger en versikt av folkh...
More Description

Inom folkh gskolan finns en unik inriktning p erfarenhetsutbyte med m nniskor i Syd. Medan internationella utbytesstudier p h gskolan huvudsakligen sker i l nder p det norra halvklotet, har folkh gskolorna ett vittf rgrenat n tverk med folkr relser, religi sa samfund, NGOs och utbildningsinstitutioner runt om i v rldens forna kolonier. Hur kom det sig att den lokalt f rankrade folkh gskolan intresserade sig f r globala fr gor och fattigdomsbek mpning? Boken ger en versikt av folkh gskolornas gradvisa internationalisering efter andra v rldskriget och redog r f r vilka skolor, r relser och huvudm n som var drivande fr n mellankrigstidens flyktingmottagande till att starta u-linjer, resandekurser och utvecklingssamarbete med folkbildare i Syd. Med hj lp av intervjuer med pionj rer, protokoll, tidskriftsartiklar, jubileumsb cker och forskningsrapporter ger f rfattaren en detaljerad beskrivning av sextiotalets politiska uppvaknande i folkhemmet och av folkh gskolornas solidaritetsarbete. Folkh gskolans internationalisering h nger t tt samman med framv xten av svenskt utvecklingssamarbete, vilket gnas ett eget kapitel i boken. Flera av de skolor som startade U-linjer 1967 hade tidigare utbildat f r mission. F rfattaren ger oss en inblick i konfrontationer som uppstod p dessa skolors U-linjer i studentrevolternas tid. Boken ger en versikt ver v ckelser relser och svensk utlandsmission. Folkh gskolornas resandekurser har fr mst varit inriktade mot den afrikanska kontinenten, och framf rallt mot Tanzania. F rfattaren har forskat p de Folk Development Colleges som byggdes upp med hj lp av svenska folkbildare under 1970-talet och har f ljt skolorna genom tjugo rs praktiskt v nskolesamarbete. Boken ger en initierad bild av de tanzaniska folkh gskolornas uppkomst, utveckling och framtidsutsikter.