Moloks Leende

det var sannerligen en lust att se lektor Tedelius draga ut på söndagsmorgnarna mot Blockhusudden eller Ulriksdal med lektorska och sex barn, alla välskapade från topp till tå. Familjen utgjorde en hel liten vandrareförening, som man kände väl till vid Sturegatan, där lektorns haft sin präktiga våning i snart femton år. Man måste ju lägga märke till Tedeliusarna, för det var som en gammal cyniker en gång sagt »en kärnras, värd att lägga på». En sommar, medan fönsterna ännu voro...
More Description

det var sannerligen en lust att se lektor Tedelius draga ut på söndagsmorgnarna mot Blockhusudden eller Ulriksdal med lektorska och sex barn, alla välskapade från topp till tå. Familjen utgjorde en hel liten vandrareförening, som man kände väl till vid Sturegatan, där lektorns haft sin präktiga våning i snart femton år. Man måste ju lägga märke till Tedeliusarna, för det var som en gammal cyniker en gång sagt »en kärnras, värd att lägga på». En sommar, medan fönsterna ännu voro vitmenade i våningen vid Sturegatan, läste grannarna i tidningarna, att Hervor Tedelius var förlovad med någon som hette Folke Hjelm, och eftersom man ingenting visste om den unge mannen var nyfikenheten stor. Men när söndagspromenaderna började igen på höstterminen, räknade den lilla vandrareföreningen nio medlemmar, och grannarnas antaganden besannades. Fästmannen var en ståtlig ung man, som i vad för ögonen var icke stod Tedeliusarna efter. När fästparet promenerade ut på egen hand genom Humlegården, var det en och annan som vände sig om efter dem. Det var ett maka par. Varken lektorn eller lektorskan Tedelius tyckte om långa förlovningar. Särskilt som släkten var stor, fanns det en massa varnande åskådningsmaterial i den vägen att peka på, och i talet till de nyförlovade hade lektorn lagt in sin oundvikliga fras i dylika fall: »Klipp nu till och gift er snart, så man kan börja umgås.» Ja, efter ett halvår skulle de med säkerhet vara gifta.